Tisdag 13 augusti kl: 06.00 gav vi oss iväg efter en övernattning i Klippan. Lisa Holgersson fick sällskap av Fredrika från Klippan och vidare till Bårslöv där vi hämtade upp Therese och Moa för åka vidare mot Kastrup. På planet till Sofia via Wien, upphämtning för att komma till hotellet. Organisationen i Bulgarien får toppbetyg för allt som hade med tävlingen att göra. Ackrediteringen gick fantastiskt snabbt och rummen delades ut samt mat ordnades på direkten.

Dag 2 och invägning för våra första två brottare Lisa och Moa. När man drar nr 1 så tror man att man har haft tur med lottningen men det finns ingen lätt match på VM, så blev det för Moa. Fjolårets J-VM etta drog nr 2. Tidigt i matchen låg Moa under med 4-0 men hon visade en otrolig respektlöshet för sin motståndare och kämpade tillbaka till 4-5 vid pausen. Hon gick ut i andra perioden helt övertygad om att hon kunde ta hem matchen men kanadensaren drog till Moas fotled när hon låg över hennes knä, det hemska ljudet hörde jag till matthörnan.

Efter skadan var matchen förlorad. Själv ville Moa brottas återkval när kanadensaren gick till final så jag tejpade hennes knä och Moa försökte med uppvärmning men hon insåg att det inte skulle hålla och tog det tuffa beslutet att lämna WO. Ett modigt beslut men med facit i hand var det enda rätta. Nu hemma i Sverige så har Moa haft tid till diagnos och det bakre korsbandet och yttre ledbandet var av, så blir det en längre tids rehab. Med Moas beslutsamhet och vilja så är jag säker att rehab kommer att gå bra. Krya på dig och lycka till Moa.

Lisa Holgersson var den andra brottaren som var på mattan på torsdagen. Hon mötte sverigebekanta Jenna Burkert (USA) som kom trea på Lady Klippan Open Seniorer 2011. Lisa kom aldrig in i matchen och förlorade 7-0. Tyvärr tog återkvalschansen slut när Burkert förlorade till Petra Olli, Finland. Brottningen är inte bara teknik, timing, styrka och kondition. I den internationella arenan så är den rätta känslan lika viktig. Vi jobbar vidare att hitta balansen.

Fredag den andra brottningsdagen och för vår del så var Therese Persson och Fredrika Petersson på mattan. Therese drog på sig en lättare nackskada under träning och kände av det när hon mötte Lavrenchuk, Ukr, i sin första match. Lavrenchuk, en tuff och stabil brottare, med bronsmedaljer från två senior EM (2012 och 2013) vann matchen men överraskande förlorade kvarten mot amerikanskan och tävlingen tog slut för Therese del.

Då var det dags för Fredrika som tog sin chans. Rapport om matcherna finns redan på hemsidan. Jag kan bara säga grattis Fredde, hon hittade den rätta känslan och kunde lika lätt ha brottats i finalen. Att lyfta sig efter semifinalmissen och ut för att kämpa om bronset var kul att se. Hon var övertygande, det bästa jag sett henne brottas de två senaste åren. En bra merit att ha med sig in i seniornivån.

Till alla tjejer säger jag tack, ni är ett fantastiskt gäng att resa och tävla med, ni är glada och stöttar varandra till max trots egna besvikelser och skador.  Vila nu lite och börja drömma om framtidens möjligheter och mästerskapschanser.

Jag tycker också att de nya reglerna är bra och passar den svenska stilen. Träna hårdare tjejer och sök särskilt hjälp med teknik genom läger och träning. Jaga plats i landslaget, det är kul. Vi hörs lite längre fram med planeringsinfo inför hösten och nästa år.

Vi vill tacka Alexander Yordanov (Umeå) som hjälpte oss få kontakt och behandling för Therese nackskada av den bulgariska landslagsläkaren.

Tack än en gång från Murray och tjejerna

Filer associerade till artikeln

JVM 2013 pdf 22 aug 2013, 0 kB

Artikeln inlagd 2013-08-22 20:33:00 av ÖE
och ändrades senast 2013-08-22 20:33:09 av ÖE.